CBRN står på Svenska för kemiska, biologiska, radioaktiva nukelära. Det är massförstörelsevapen och därför får det inte användas i krig. Osama bin Laden skickade ut biologiska vapen, dvs att han smittade folk med sjukdomar istället för att skjuta någon. Man kallar de biologiska och även de kemiska vapnen för fattigmansvapen. Det var billiga och terrorister köpte oftast det. Kemiska vapen är giftiga kemiska ämnen. Det kan vara i gasform, fast form och flytande form.
Det finns regler i krig, där det är förbjudet att använda kemiska vapen. Men självklart har regeln brutits, och även i nutid används kemiska ämnen i krig. Fattigmans vapen är de kemiska och biologiska.
Senapsgas är den gasen du får brännskador ifrån. Det är ett stridsmedel som är olagligt. Gasen är i längden farlig och kan utsätta dig för cancer eller nedsatt immunförsvar. Det ger sällan en direkt död.
Nervgas kan man säga är ett samlingsnamn för alla stridsgaser.
Dumpad senapsgas har även hittats i östersjön. Där de dumpades efter andra världskriget.
Mjältbrand är en sjukdom som alla däggdjur kan drabbas av. Utan behandling är dödligheten 97%. Mjältbrand kan botas genom antibiotika och vaccination kan hjälpa om man tagit det.
Napalm var något som användes under vietnamkriget. Det är en vätska som är jätte brandfarlig. Gjord på aluminiumtvål. 373 000 ton Napalm använde USA mot Vietnam under kriget. Napalm får endast användas mot militära mål. Dvs militärbaser mm. Det är därför olagligt mot civila men även mot militära mål i närheten av civila folk.
Saringas användes i Tokyos tunnelbana. Terroristtacken kallas för tunnelbanaesarinicidenten. Det var 10 personer som låg bakom detta. 5 stycken som släppte ut gasen och 5 stycken som körde olika tåg. 13 personer miste sina liv på grund av denna gas, och över 5000 personer blev skadade.
Saringas är en väldigt mycket effektiv nervgas.
Länder med kärnvapen- USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan och Nordkorea.
Atombomb och vätebomb- En atombomb är uppbyggd på samma sätt som ett kärnkraftverk. Man klyver uranet i
Smutsig bomb är en bomb som sprider radioaktiva ämnen.
Senapsgas är den gasen du får brännskador ifrån. Det är ett stridsmedel som är olagligt. Gasen är i längden farlig och kan utsätta dig för cancer eller nedsatt immunförsvar. Det ger sällan en direkt död.
Nervgas kan man säga är ett samlingsnamn för alla stridsgaser.
Dumpad senapsgas har även hittats i östersjön. Där de dumpades efter andra världskriget.
Mjältbrand är en sjukdom som alla däggdjur kan drabbas av. Utan behandling är dödligheten 97%. Mjältbrand kan botas genom antibiotika och vaccination kan hjälpa om man tagit det.
Napalm var något som användes under vietnamkriget. Det är en vätska som är jätte brandfarlig. Gjord på aluminiumtvål. 373 000 ton Napalm använde USA mot Vietnam under kriget. Napalm får endast användas mot militära mål. Dvs militärbaser mm. Det är därför olagligt mot civila men även mot militära mål i närheten av civila folk.
Saringas användes i Tokyos tunnelbana. Terroristtacken kallas för tunnelbanaesarinicidenten. Det var 10 personer som låg bakom detta. 5 stycken som släppte ut gasen och 5 stycken som körde olika tåg. 13 personer miste sina liv på grund av denna gas, och över 5000 personer blev skadade.
Saringas är en väldigt mycket effektiv nervgas.
Länder med kärnvapen- USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan och Nordkorea.
Atombomb och vätebomb- En atombomb är uppbyggd på samma sätt som ett kärnkraftverk. Man klyver uranet i
Smutsig bomb är en bomb som sprider radioaktiva ämnen.
http://sv.wikipedia.org/wiki/CBRN-krigföring
http://www.ne.se/enkel/kemiska-stridsmedel?i_h_word=kemiska%20vapen
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mjältbrand
http://sv.wikipedia.org/wiki/Senapsgas
http://sv.wikipedia.org/wiki/Stridsgas#Nervgas
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sarin
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3551813.ece
http://sv.wikipedia.org/wiki/Senapsgas
http://sv.wikipedia.org/wiki/Stridsgas#Nervgas
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sarin
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3551813.ece
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar