2. På grund av de anlag som man föds med så ärver man olika egenskaper från sina föräldrar. Visa och förklara varför det är så.
3. Redogör för vad man kan använda genetiken till. Finns det etiska aspekter på den genetiska forskningen? Svara så utförligt du kan.
Svar: DNA är det som identifierar att du är just du och att du ser ut som du gör. DNA'T är en molekyl. Den är uppbyggd som en spiralformad molekyl som är ungefär 3 meter lång fullt utsträckt. DNA molekylerna är ihop virade och det är kromosomer. I varje cell finns det 46 kromosomer 23 kommer från ägget och 23 stycken kommer från spermien. När ägget och spermien sammanförs får du hälften av DNAt från din mamma och hälften av din pappa. Det kan dock hända att du föds med en för lite eller en för mycket kromosom. En för mycket kromosom ger dig handikappet trippel X. Föds du med en för lite ger det dig handikappet downs syndrom. Det kallas för en mutation.
Det är som sagt DNA't som bestämmer hur du kommer se ut. Det är på grund av generna som ligger i delar i ditt DNA. Det är alltså generna som avgör om du får exempel blåa eller bruna ögon. Men det beror också på vilken färg dina föräldrar har. Med hjälp av ett korsningsschema kan du se hur stor chans det är vilken färg man får på ögonen. Mörk färg, de vill säga brun/svart är dominanta vilket menas med att de är starkare än exempel ljusare färg som är recessiva och svagare. Därför är det lättare och få en mörk färg än ljus. (Se bild).
Som du ser i korsningsschemat är de stora B i detta fallet brun och de små b är blå. På såsätt kan du själv räkna ut hur stor chans det är att du får bruna eller blåa ögon.
Du kanske får bruna ögon fast båda dina föräldrar har blåa? Jo de kan bero på dina föräldrars föräldrar. Har dem haft bruna ögon har dina föräldrar fått med sig anlaget som förs vidare till dig. Men risken är självklart inte lika stor.
Det finns också ett alfabet som heter genetiska alfabetet. Det består av A, T, G och C. A och T, G och C är alltid baspar. Beroende på vilken ordning dessa bokstäver står i, gör att du får just ditt anlag. I Människans DNA är det bara 0.1 procent som skiljer oss ifrån varandra. Just den procenten bestämmer ditt anlag.
Om du är färgblind har det med dina könskromosomer att göra. Där finns det 2 kromosomer, X kromosom och Y kromosom. Färgblindheten ligger på kromosomen X. Tjejer har XX och killar har XY. Det vill säga om du är tjej och ska vara färgblind måste båda dina X drabbas av färgblindheten. Men om du är kille och ska vara färgblind behöver endast ett X drabbas av färgblindhet. Därför är det större risk för killar att bli färgblinda än tjejer.
Med hjälp av genetiken kan man göra mycket. Du kan släktforska, identifiera människor, användning till brottsplatser, sjukdomar, kloning och mycket mer. På många sätt kan det vara bra, om exempel ett foster har en mutation eller någon slags skada kan man reparera den. Eller om du har anlag för ärftlig sjukdom som ALS eller bröstcancer kan du kolla upp detta och "bota" de i förtid. Även förbereda dig på vad som kan hända. Genetiken går även att använda till mindre viktiga saker. Som att skapa en individ på ett speciellt sätt. Om du vill att "hen" ska se ut på ett speciellt sätt, va bra på något speciellt eller va kille eller tjej. Med hjälp av genetiken kan man skapa den perfekta individen. Man förstör då det naturliga urvalet.
Man kan även klona. Det menas med att du lägger cellkärnor i en cellmembran. Sedan placerar du den cellen i en kvinnas livmoder och så föds en klon. Den kommer inte se likadan ut men den kommer tänka exakt samma då de är en cellkärna och den sitter i hjärnan.
Att använda genetiken för att skapa en "bättre" individ tycker jag är fel. Man ska ju självklart inte förstöra det naturliga urvalet mer än nödvändigt. Utöver att skapa en bättre människa och kloning är genetiken väldigt viktig. För sjukdomar mm.
KÄLLOR:
Svar: DNA är det som identifierar att du är just du och att du ser ut som du gör. DNA'T är en molekyl. Den är uppbyggd som en spiralformad molekyl som är ungefär 3 meter lång fullt utsträckt. DNA molekylerna är ihop virade och det är kromosomer. I varje cell finns det 46 kromosomer 23 kommer från ägget och 23 stycken kommer från spermien. När ägget och spermien sammanförs får du hälften av DNAt från din mamma och hälften av din pappa. Det kan dock hända att du föds med en för lite eller en för mycket kromosom. En för mycket kromosom ger dig handikappet trippel X. Föds du med en för lite ger det dig handikappet downs syndrom. Det kallas för en mutation.
Det är som sagt DNA't som bestämmer hur du kommer se ut. Det är på grund av generna som ligger i delar i ditt DNA. Det är alltså generna som avgör om du får exempel blåa eller bruna ögon. Men det beror också på vilken färg dina föräldrar har. Med hjälp av ett korsningsschema kan du se hur stor chans det är vilken färg man får på ögonen. Mörk färg, de vill säga brun/svart är dominanta vilket menas med att de är starkare än exempel ljusare färg som är recessiva och svagare. Därför är det lättare och få en mörk färg än ljus. (Se bild).Som du ser i korsningsschemat är de stora B i detta fallet brun och de små b är blå. På såsätt kan du själv räkna ut hur stor chans det är att du får bruna eller blåa ögon.
Du kanske får bruna ögon fast båda dina föräldrar har blåa? Jo de kan bero på dina föräldrars föräldrar. Har dem haft bruna ögon har dina föräldrar fått med sig anlaget som förs vidare till dig. Men risken är självklart inte lika stor.
Det finns också ett alfabet som heter genetiska alfabetet. Det består av A, T, G och C. A och T, G och C är alltid baspar. Beroende på vilken ordning dessa bokstäver står i, gör att du får just ditt anlag. I Människans DNA är det bara 0.1 procent som skiljer oss ifrån varandra. Just den procenten bestämmer ditt anlag.
Om du är färgblind har det med dina könskromosomer att göra. Där finns det 2 kromosomer, X kromosom och Y kromosom. Färgblindheten ligger på kromosomen X. Tjejer har XX och killar har XY. Det vill säga om du är tjej och ska vara färgblind måste båda dina X drabbas av färgblindheten. Men om du är kille och ska vara färgblind behöver endast ett X drabbas av färgblindhet. Därför är det större risk för killar att bli färgblinda än tjejer.
Med hjälp av genetiken kan man göra mycket. Du kan släktforska, identifiera människor, användning till brottsplatser, sjukdomar, kloning och mycket mer. På många sätt kan det vara bra, om exempel ett foster har en mutation eller någon slags skada kan man reparera den. Eller om du har anlag för ärftlig sjukdom som ALS eller bröstcancer kan du kolla upp detta och "bota" de i förtid. Även förbereda dig på vad som kan hända. Genetiken går även att använda till mindre viktiga saker. Som att skapa en individ på ett speciellt sätt. Om du vill att "hen" ska se ut på ett speciellt sätt, va bra på något speciellt eller va kille eller tjej. Med hjälp av genetiken kan man skapa den perfekta individen. Man förstör då det naturliga urvalet.
Man kan även klona. Det menas med att du lägger cellkärnor i en cellmembran. Sedan placerar du den cellen i en kvinnas livmoder och så föds en klon. Den kommer inte se likadan ut men den kommer tänka exakt samma då de är en cellkärna och den sitter i hjärnan.
Att använda genetiken för att skapa en "bättre" individ tycker jag är fel. Man ska ju självklart inte förstöra det naturliga urvalet mer än nödvändigt. Utöver att skapa en bättre människa och kloning är genetiken väldigt viktig. För sjukdomar mm.
KÄLLOR:
https://www.youtube.com/watch?v=UPLf_bGU3xU
https://www.youtube.com/watch?v=1-iMN4Fhl2U
https://www.youtube.com/watch?v=1-iMN4Fhl2U
https://www.youtube.com/watch?v=r6lX7RsYcxQ
https://www.youtube.com/watch?v=cnqZNusPk9I
https://www.youtube.com/watch?v=yA9yxPbCR9Q
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dna
http://www.osthammar.se/PageFiles/39012/Arvet%20och%20DNA.pdf
http://hejjagheteraxel.blogspot.se/search/label/no
http://sv.wikipedia.org/wiki/Genetik
https://www.youtube.com/watch?v=cnqZNusPk9I
https://www.youtube.com/watch?v=yA9yxPbCR9Q
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dna
http://www.osthammar.se/PageFiles/39012/Arvet%20och%20DNA.pdf
http://hejjagheteraxel.blogspot.se/search/label/no
http://sv.wikipedia.org/wiki/Genetik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar