Krönika om hunden

Krönika

Grannens Hund, Klas sätter sig ner så fort han ber honom.
Jag går fram till parkens mitten och hälsar på först hunden Klas och sedan grannen Ola. Såhär uppfostrad hund hade man inte sett på länge. Inte en fläck rörde sig Klas förutom när han blev tillsagd. Hans huvud var stort och hans tänder var skrämmande. Man kunde verkligen se att Klas var en Rottweiler.
Min egna hund jag en gång hade hette Tibbe, och var en tibetansk lasapso. Jag kommer ihåg denna dag som om det var igår. Jag och Tibbe var ute och gick, så kom det en hoppande kanin. Då började Tibbe skälla och dra, då tappade jag kopplet och Tibbe sprang efter kaninen in i samhället. När jag sedan sprang efter ser jag att Tibbe har stannat och äter på något. När jag då kom fram var de kaninen.
Det var därför jag blev så chockad och samtidigt glad när jag såg Ola med klas.

Artikel